Idag har jag hämtat en något trött men väldigt nöjd man på stationen med cykel och packning kl 06.30 på morgonen... urk vilken hemsk tid att vara vaken på en helg. Maken klarade nästan sitt mål med att ta sig runt Vätternrundn på under 10,5 timmar han missade det med bara 4 minuter och han hade klarat det utan problem om inte hans cykel kompis hade fått punka 3 gånger.
Vi beslutade att avsluta våran resa när vi var på topp, så Lottie Hermansson otroliga trädgård som hon har skapat på 9 år blev den sista. Jag fattar inte att hon hunnit skapa denna enorma och vackra trädgård på bara 9 år.... jag kan inte låta bli att tänka på min egen som jag har jobbat med i 5 år och om man jämför så har jag inte kommit någon vart. Fast hon har ju inte heller byggt ut huset med 1/2 plan till heller förstås, sånt måste man komma ihåg. Hade jag lagt all den tid jag har lagt på vårat bygge på trädgården så hade jag nog inte varit långt ifrån Lotties trädgård.
Överallt i trådgården så fanns det undanskymda, rofyllda och vackar sittplatser som ett stående tema som gick igen överallt. Jag inser att jag måste få till en rofylld sittplats i trädgården iframtiden där jag bara kan sitta och njuta av utsikten för det gör så mycket för känslan.
Efter det här besöket bar det av hemåt och vi var så nöjda med allt vi har sett! Återigen svärmor tack så mycket för att du ordnade husrum till oss och det var så kul att du följde med på lördagen och jag hoppas att du överlevde oss trädgårdsnördar.
3 kommentarer:
Jösses, så fint! Att det kan bli så underbart på 9 år. Väcker ett visst hopp, men jag natar att det inte blir så av sig själv...
Ska visa mannen det här inlägget och se om han förstår lite hur jag skulle kunna tänka mig...
Jag blev verkligen mätt på trädgårdar efter våran helg. Har inte riktigt kommit mig för att göra några större saker ute sen dess.
Alla dessa fina trädgårdar ligger där jag bor och jag gillar dem allihopa.
Visst är det kul med trägårdsrunda.
Annika
Skicka en kommentar